24.01.10
Hej.
Mitt bloggande har torkat totalt sen jag började gymnasiet .
Men som sagt min blogg var död redan innan så det var ingen större förlust.
Ibland får jag den brinnande lusten att bara skriva ner mina känslor och tankar här.
Mitt forum , som är öppet för vem som helst som har en stund över , att läsa,
att kanske känna igen sig, att kanske skratta.
Jag öppnar mig för en data skärm, men bättre det än inte alls.
Jag är ingen bloggbevakare, jag har inte direkt följt upp trenden med bloggandet, shure
har juh en blogg, så jag skulle lika gärna kunna vara vilket liten läsartörstig liten fjkortis som helst.
Men den här upptaderas när tiden finns , är det inte så det ska vara?
Till mina tankar, satt just och läste en blogg ( ja fane mig faktiskt gjorde jag det! )
, ah faktist en av mina gamla vänners blogg. Hon skrev om sitt kärleksliv som mer liknade balder på lisseberg än London-eye i London. Jag kom att tänka på henne , hur hon mått hur jag tappat henne.
Hur jag inte varit delaktig , hur jag inte hör av mig. Eller ibland gör jag juh det ... typ
"hej vi borde ses<3". Men hallå! Kom igen , hon flyttade härifrån när vi var 10 år gamla det har gått 7 år och jag har inte ens lyft på mitt feta arsle och åkt till henne och kollat hur hon har det i Sala där hon numera bor.
Jag skämms över mig själv om jag ska vara ärlig , jag hara hela tiden låtit ansvaret ligga hos henne , att hon ska komma hem hit och va med mig nästa gång hon är "hemma". Ahh men hon har väl också ett liv , grattis Kajsa?!
Förlåt Marielle, vet inte om du ens sett det ur den här synvinkeln men det är väl shiet the same jag vill e bara säga som det är. Vill räcka till åt alla , men det fungerar inte så .
Att räcka till är något som också blivit svårare , speciellt sen min Språkresa till England förra sommaren . Jag har vänner utspridda i hela Sverige och de flesta av dom nedanför Stockholm. Vissa av dem har jag inte träffat sen jag antingen sa hej då till dem den 26 juli på hastings tågstation , andra inte sen den 27 juli på Arlanda flygplats i STockholm . Men en del har jag haft turen att träffa ! Erik såg jag sist den 13 september 09 , jennifer och Linnea den 18 october 09 och sist men inte minst the one and only Theserese den 10 Januaari 10 . jag ska försöka att hålla kontakten med er så mycket jag kan .
Jag gör allt för att räcka till och finnas för er .
Kärlek och respekt!
"på återseende"
/K
Mitt bloggande har torkat totalt sen jag började gymnasiet .
Men som sagt min blogg var död redan innan så det var ingen större förlust.
Ibland får jag den brinnande lusten att bara skriva ner mina känslor och tankar här.
Mitt forum , som är öppet för vem som helst som har en stund över , att läsa,
att kanske känna igen sig, att kanske skratta.
Jag öppnar mig för en data skärm, men bättre det än inte alls.
Jag är ingen bloggbevakare, jag har inte direkt följt upp trenden med bloggandet, shure
har juh en blogg, så jag skulle lika gärna kunna vara vilket liten läsartörstig liten fjkortis som helst.
Men den här upptaderas när tiden finns , är det inte så det ska vara?
Till mina tankar, satt just och läste en blogg ( ja fane mig faktiskt gjorde jag det! )
, ah faktist en av mina gamla vänners blogg. Hon skrev om sitt kärleksliv som mer liknade balder på lisseberg än London-eye i London. Jag kom att tänka på henne , hur hon mått hur jag tappat henne.
Hur jag inte varit delaktig , hur jag inte hör av mig. Eller ibland gör jag juh det ... typ
"hej vi borde ses<3". Men hallå! Kom igen , hon flyttade härifrån när vi var 10 år gamla det har gått 7 år och jag har inte ens lyft på mitt feta arsle och åkt till henne och kollat hur hon har det i Sala där hon numera bor.
Jag skämms över mig själv om jag ska vara ärlig , jag hara hela tiden låtit ansvaret ligga hos henne , att hon ska komma hem hit och va med mig nästa gång hon är "hemma". Ahh men hon har väl också ett liv , grattis Kajsa?!
Förlåt Marielle, vet inte om du ens sett det ur den här synvinkeln men det är väl shiet the same jag vill e bara säga som det är. Vill räcka till åt alla , men det fungerar inte så .
Att räcka till är något som också blivit svårare , speciellt sen min Språkresa till England förra sommaren . Jag har vänner utspridda i hela Sverige och de flesta av dom nedanför Stockholm. Vissa av dem har jag inte träffat sen jag antingen sa hej då till dem den 26 juli på hastings tågstation , andra inte sen den 27 juli på Arlanda flygplats i STockholm . Men en del har jag haft turen att träffa ! Erik såg jag sist den 13 september 09 , jennifer och Linnea den 18 october 09 och sist men inte minst the one and only Theserese den 10 Januaari 10 . jag ska försöka att hålla kontakten med er så mycket jag kan .
Jag gör allt för att räcka till och finnas för er .
Kärlek och respekt!
"på återseende"
/K
